Marsvin
Marsvin (Cavia Porcellus)
Marsvinet härstammar från sydamerika där de lever i ”lösa” flockar om 10-20 djur, bestående av honor och en eller flera hanar. Diotypen är oftast en trädbevuxen savann. Klimatet är svalt till milt och torrt vilket gör att marsvin inte mår bra av alltför hög värme eller luftfuktighet och är säkrskilt känsliga för drag. Marsvin är mycket sociala djur som inte trivs med att leva ensamma. De är både dag- och nattaktiva och äter med jämna mellanrum dygnet runt.
Marsvin är flyktdjur och kan, trots sina relativt korta ben, röra sig mycket snabbt. Det gräver inga hålor som skydd utan gömmer
sig i förnan (det vissna gräset) och ligger stilla tills faran är över. Marsvin har fyra tår på 
framtassarna och tre tår på baktassarna, alla tår har starka vassa klor. Marsvin är vegeterianer och födan består i huvudsak av ganska grovt och kraftigt gräs men de äter också örter, frön, rötter och dylikt. Matsmältningsaparaten är anpassad till att smälta växttråd som finns i varierad mängd i gräset, så det måste alltid ha tillgång till grovfoder. Liksom vi människor kan marsvin inte bilda C-vitamin själva, utan är beroende av att få i sig detta vitamin med födan. Gräs har hög C-vitaminhalt.
Marsvinshonor blir könsmogna redan efter 4-6 veckors ålder, hanarna vid ca 8 veckor. Dräktighetstiden är ca 65 dagar och ungarna föds helt utvecklade med päls och öppna ögon. Honorna bygger inte bo utan söker bara en lugn, lite avskild plats där hon föder ungarna. De kan bara några timmar efter födseln inta fast föda och följa med flocken. Kullstorleken är oftast 2-4 ungar. Medelåldern är ca 5 år, men de kan bli uppåt 8 år.
